Politikerbloggen

Alliansen övertog ett försvar i spillror


DEBATT. Samtidigt har det den senaste tiden förekommit diskussion kring vår försvarsförmåga. Sverige befinner sig mitt i en försvarsreform. Alliansen övertog 2006 ett försvar i spillror och reformbehovet var påtagligt. Det skriver Hans Wallmark (M) på TV4/Politikerbloggen.

Det är lätt hänt att en fråga eller ett utspel får dominera under en tid. Med distans går det att slås av att det hela getts orimliga proportioner eller att bestämda slutsatser drogs som i efterhand visar sig vara kloka att revidera och nyansera. Men det finns något slags medielogik över allt detta.

För två år sedan var det exempelvis mycket diskussion vid Folk och Försvars årskonferens i Sälen om Jas Gripen. Var det aktuellt med en ny version? Hur såg finansieringen ut? Jag vet, för jag var med och debatterade i TV4 med Håkan Juholt. Mitt konstaterande löd: Sverige kommer inte att köpa någon Gripen i säcken. Nu vet vi: En lösning finns framförhandlad där Alliansregeringen med finansiering öppnat för förvärv av 40-60 nya flygplan av den senaste versionen. Det budgetförslag som lagts har också stöd av en bred majoritet i Sveriges riksdag.

Ibland kan det vara bra med perspektiv. Det gäller såväl tidigare Folk och Försvar-möten i Sälen som det nu som pågår fram till tisdag 15 januari. Därför kan det finnas anledning att påminna om följande:

Sverige är en av världens äldsta fortfarande fungerande demokratier. Trots politiska olikheter har vi en lång tradition av breda överenskommelser. Vårt system är stabilt, förutsägbart och förankrat hos medborgarna. Vi tar detta för givet, men en timme bort ligger Vitryssland – Europas sista diktatur. Demokrati och frihet är därför inte självklara, utan måste alltid försvaras. Därför är det relevant att ibland ta ett samlat grepp på försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken.

Varje modern stat har övergripande ansvarsområden såsom välfärd, rättsskipning, utbildning och infrastruktur – och försvar av landets gränser, territorium och frihet. Vårt försvar skall vara av sådan art och styrka att det avskräcker en tänkbar fiende från angrepp. Försvaret skall vara förankrat hos medborgarna och det ska kunna lösa sina uppgifter i både freds- såväl som i krigstid.

Försvaret måste avspegla sin samtid och sedan Kalla krigets slut har en kontinuerlig anpassning av vår försvarsförmåga skett. Hotbilden har förändrats. Vårt tidigare storskaliga invasionsförsvar har nu ersatts med riktat insatsförsvar som dessutom fått delvis utökade uppgifter. Sverige är en aktiv medlem i det internationella samfundet, vilket ställer helt andra krav på kompetens, bemanning och utrustning.

Sverige har en lång och stolt historia av internationell solidaritet och deltagande i olika FN-aktioner. Dagens internationella samfund omfattar dock mer än FN och svenskt samverkan med andra aktörer som NATO och EU är därför en naturlig utveckling av vår internationella solidaritet. Terrorism, sjöröveri, väpnade konflikter, naturkatastrofer och liknande hot mot och störningar av mänskliga rättigheter, demokrati och världshandel har inneburit svenskt deltagande. Svensk trupp och personal har därför aktivt deltagit i operationer med Nordic Battle Group (NBG), i Adenviken, Afghanistan och Libyen.

Samtidigt har det den senaste tiden förekommit diskussion kring vår försvarsförmåga. Sverige befinner sig mitt i en försvarsreform. Alliansen övertog 2006 ett försvar i spillror och reformbehovet var påtagligt. Då tog det ett år för att mobilisera 11 000 man och ända upp till tre år för 30 000 man. När Alliansens reformer är fullt genomförda står 50 000 soldater och sjömän – med toppmodern materiel och utrustning – redo inom några dagar om vårt land skulle hotas. Alla höga ljud och skarpa ord till trots konstateras att vår förmåga i dag 2013 är bättre än för 10-20 år sedan!

Just detta med att restaurera har varit centralt sedan Alliansen tillträdde 2006. En kontinuerlig urholkning och förbandsnedläggningar präglade tiden fram till regeringsskiftet. Genom åren har det försökts förklara exakt hur illa det hade kommit att bli.

Det andra är att försvaret måste avspegla sin samtid. Förvarets uppgift är att avvisa kränkningar, kunna lösa internationella åtaganden och försvara landet. Men försvar handlar inte enbart om numerär, eldkraft och materielstandard. Det handlar även om politiskt samarbete, internationell diplomati och demokratistöd. Centralt är att kunna ge hjälp och även ta emot hjälp. Träning och övning är viktigt. Det är i ljuset av detta också Sveriges internationella engagemang ska ses, inte minst i relation med våra nordiska och baltiska grannländer. Den som önskar stärka denna förmåga bör inse värdet av svenskt deltagande och ledning av Nordic Battle Group snarare än initial tveksamhet.

Det är aldrig dumt med perspektiv. Lika relevant nu som tidigare!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ordförande Utrikesutskottet

 
NU
 
Visa hela tablån