Politikerbloggen

Kan Sverige försvara sig i mer än en vecka?


DEBATT. Den största säkerhetspolitiska frågan kan inte vara hur många dagar vi ska klara av att stå emot en invasion. I grunden handlar säkerhetspolitik också om att bekämpa ungdomsarbetslösheten och upprätthålla en god ekonomi. Det skriver Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Bodil Ceballos (MP).

Kan Sverige försvara sig i mer än en vecka?

I veckan besökte jag med LRF ett antal gårdar i Hälsingland. Frågan om Sveriges förmåga att klara livsmedelsförsörjningen vid en eventuell kris kom upp för diskussion. I takt med att gårdar lägger ner i Sverige minskar vår självförsörjningsgrad av livsmedel och den är idag oroväckande låg. Vi klarar oss inte ens i en vecka om krisen är här enligt de lantbrukare vi mötte i Hälsingland, och sett till i vart fall några av våra viktigare livsmedel är det sannolikt sant.

Den utvecklingen förvärras i takt med att upphandlingsregler och konkurrens genom sämre djurskyddsregler leder till att det är billigare att importera kött och jordbruksprodukter än att köpa de produkter som
produceras nära.

Det här är en av de frågor som den svenska säkerhetspolitiska debatten borde handla om. Självklart är det rimligt att vi som är aktiva i den säkerhetspolitiska debatten diskuterar situationen i Ryssland, och den
oroväckande upprustning som pågår där. Men vi får inte glömma att upprustningen där sker från historiskt låga nivåer, och att hoten idag fortsatt ser annorlunda ut än på den tid då säkerhetspolitik uteslutande tycktes handla om militära invasionshot.

Säkerhetspolitiken måste idag väga in klimathotet, som inte minst kan få effekter både på svenskt jordbruk och på skördarna runtom i de länder från vilka vi gjort oss beroende av import av livsmedel.

I realiteten är vårt moderna samhälle mycket sårbart för störningar i vår infrastruktur, elförsörjning och transporter. Det är reella hot vi måste ha en beredskap för.

Ett annat och i närtid reellt hot att diskutera är den ekonomiska krisen och arbetslösheten. I södra Europa tycks demonstrationer och kravaller aldrig ta slut, och även här ser vi en arbetslöshet som stiger och med den stora sociala problem som kan bli säkerhetspolitiska om vi inte
förebygger. I Sverige går våra arbetslöshetssiffror mot 8 procent och bland ungdomar är den 25 procent.

I Spanien, som jag känner väl, ligger ungdomsarbetslösheten på över 50 procent. 300 000 spanjorer är helt beroende av Röda korsets matpaket för sin överlevnad, rapporterade DN om i början av januari. I Spanien
har många familjer vräkts, huspriserna rasar, människor förlorar sina sparpengar och samtidigt väcker bankdirektörerna, precis som överallt annars, stor ilska genom att plocka ut bonusar. Ändå var det inte länge sedan den spanska ekonomin höjdes till skyarna som det ekonomiska undret. Tillväxten var hög och det fanns inga direkta orosmoln i horisonten.

I södra Europa växer det fram en ny samhällsklass som inte räknar med att någonsin få ett fast arbete, med allt vad det innebär för trygghet och stabilitet i tillvaron. Både där och här växer det fram grupper
som har förlorat förtroendet för samhällets institutioner och för det demokratiska systemet. Kommer de att känna sig delaktiga och engagerade i samhället?

Idag växer istället högerpopulistiska och rasistiska partier i stöd runtom i Europa. De lockar med enkla och ogenomtänkta lösningar på komplexa problem. När människor känner sig djupt svikna av de traditionella politiska partierna så är steget inte långt till att rösta på dessa nya och enkla budskap. Grekland och Ungern har partier med starka fascistiska kopplingar i sina valda församlingar.

Om man tar in de klimatmässiga, miljömässiga och sociala hoten i en säkerhetspolitisk bedömning inser man att det inte är rimligt att med huvudsakligen säkerhetspolitiska argument välja att satsa tiotals miljarder på nya JAS-plan. Den största säkerhetspolitiska frågan kan inte vara hur många dagar vi ska klara av att stå emot en invasion. I grunden handlar säkerhetspolitik också om att bekämpa ungdomsarbetslösheten och upprätthålla en god ekonomi. Vi behöver värna människors tilltro till det demokratiska systemet. Inte minst har vi behov att rusta den svenska infrastrukturen att klara extrema väder
och att rusta oss för att klara vatten- och livsmedelsförsörjning vid ett krisläge, oavsett vad krisen beror på.

Bodil Ceballos
Utrikespolitisk talesperson Miljöpartiet

Foto: Riksdagen

 
NU
 
Visa hela tablån