Grön migrations- och integrationspolitik behövs


DEBATT.
Vi gröna behövs mer än någonsin i migrations- och integrationspolitiken, och får jag förtroendet att fortsätta vara språkrör för Grön Ungdom ska jag jobba stenhårt för att vi ska utföra den uppgiften. Det skriver Björn Lindgren (MP) på TV4 Politikerbloggen.

Grön migrations- och integrationspolitik behövs mer än någonsin

Med en migrationsminister iskallt talar om våra medmänniskor på flykt med ord som ”asylinströmning” och ”volymer” som ska minskas och en moderat partisekreterare som om SD säger ”när ingen annan har resonerat om det, har de pekat på problemen” är det tydligt att Moderaterna inte kommer att stå upp mot främlingsfientligheten – de är snarare närmast en del av den.

Socialdemokraterna har under tiden Miljöpartiet haft sin överenskommelse med regeringen om migrationsfrågor framfört hård kritik mot bland annat omänsklig behandling av asylsökande. Det har varit bra, även om kritiken märkligt nog ofta har varit riktad mot MP, istället för mot M som hela tiden har varit de som hela tiden har stävat emot. Kritiken är lite förvånande, eftersom det traditionellt har varit S och M som har samarbetet kring en alltför osolidarisk invandrings- och flyktingpolitik. Det är lätt att lova i opposition och svårare att svara upp mot det vid makten, så i en eventuell regeringen med S och MP efter nästa val behövs MP för att se till att S inte faller in i gamla mönster när det gäller migrationspolitiken.

Att Sverigedemokraterna brukar peka ut oss gröna som sin starkaste motpol är vi mycket stolta över! Det ska vi vara, både i praktiken och i allmänhetens ögon, men vi ska i första hand vara det genom att tydligt driva vår egen agenda och presentera våra egna förslag – inte genom att vara ett oppositionsparti till oppositionspartiet SD. När publiken obekvämt och frustrerat skruvar på sig efter ett rasistiskt inlägg från SDU i en skoldebatt, ska förväntningarna ligga på Grön Ungdom att svara, och det ska vi göra med kraft.

Men vi gröna behövs inte bara för att förhindra dålig politik och rasism bland andra partier, vi behövs kanske framförallt för att åtgärda felen i dagens migrations- och integrationspolitik. Asylsökande som inte fått sin ersättning höjd sedan 90-talet behöver få mer pengar så att de kan leva på en rimlig nivå. HBTQ-personer som idag blir utvisade till exempelvis Uganda eller Iran och riskerar förtryck eller i värsta fall döden, borde självklart få stanna i Sverige. Kommuner som inte tar sitt ansvar för ensamkommande flyktingbarn ska inte längre kunna neka. Svårt sjuka, som exempelvis det uppmärksammade fallet med Ghanna, måste få stanna i här. Fler familjer måste få återförenas i Sverige.

När det kommer till integrationspolitiken finns det mycket vi behöver förbättra i mottagandet av våra nya svenska invånare. Den utbredda diskrimineringen av de med utländsk bakgrund måste bekämpas, bland annat genom att göra det lättare att driva diskrimineringsmål i domstol. Utländskt utbildade akademiker som idag inte kan jobba med det de är utbildade för behöver få det lättare att verifiera sin utbildning så att de kan ta de jobb de är utbildade för och som arbetsgivarna ropar efter. Uppdelade, segregerade städer där olika grupper i samhället sällan möts behöver lösas upp, med blandat boende när man bygger nytt och stopp för utförsäljning av hyresrätter i attraktiva områden för att förhindra ytterligare segregering. Nyanlända som inte får den språkundervisning de behöver måste mötas av ett bättre SFI som får mer resurser. Miljonprogrammens slitna bostäder och skolor behöver en upprustning – för en bättre boendemiljö, mindre energislöseri och för att boende där ska kunna få jobb med att rusta upp sitt bostadsområde. Listan kan göras lång med förbättringar som behöver göras!

Vi gröna behövs mer än någonsin i migrations- och integrationspolitiken, och får jag förtroendet att fortsätta vara språkrör för Grön Ungdom ska jag jobba stenhårt för att vi ska utföra den uppgiften.

Björn Lindgren (MP)
språkrör Grön Ungdom

Gör 2013 till året för samarbete i klimatfrågan!

kitty
DEBATT. Jag kandiderar till språkrör för Grön Ungdom för att tillsammans med våra medlemmar göra år 2013 till året för samarbete i klimatfrågan. Vi unga har stor betydelse i inte bara framtidens utan även dagens klimatarbete. Det skriver språkrörskandidaten Kitty Ehn (MP) på TV4 Politikerbloggen.

Gör 2013 till året för samarbete i klimatfrågan!

I fredags förra veckan hölls ett seminarium om det globala klimatarbetet. Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor, Anna Lindstedt, talade om vikten av samarbete i klimatfrågorna och om ungas ”stora betydelse” i framtidens klimatarbete. I verkligheten nekas Sveriges unga fortfarande reellt inflytande i den globala och nationella klimatpolitiken. Detta är oacceptabelt. Vi i Grön Ungdom kräver att år 2013 blir året för verkligt klimatsamarbete!

Världens befolkning består till över 50 procent av människor under trettio år. Det är vi unga som kommer att få leva med konsekvenserna av dagens klimatpolitik, men trots detta hålls vi fortfarande utanför beslutsprocessen. Grön Ungdom kämpar för en modern demokrati där den politiska representationen speglar samhället, och där besluten fattas av dem som berörs. Därför kräver vi att Sveriges beslutsfattare slutar hyckla och går från ord till handling för att inkludera fler unga i klimatpolitiken.

FN:s toppmöten skapades som ett gemensamt beslutsforum för politiska delegationer från medlemsländerna i FN. Som resultat av detta är det endast officiella delegater som har mandat att påverka besluten. Under fredagens seminarie fick Anna Lindstedt frågan om hur unga kan få större inflytande över besluten på klimatförhandlingarna. Svaret från Lindstedt var att det måste vara ”upp till varje enskilt land att inkludera unga i den officiella delegationen”.

Trots dessa insiktsfulla ord har Sveriges arbete med att inkludera unga i den officiella delegationen stått helt stilla. År 1992 tog riksdagens utrikesutskott beslut om en motion vid namn ”Ungdomsdelegat i FN”. Motionärerna skrev att FN är ett allt mer betydelsefullt forum för att hitta lösningar till världens växande miljöproblem, och att det mot denna bakgrund var viktigare än någonsin att involvera unga människor i FN-arbetet. Motionen avslogs och tjugo år senare är läget oförändrat. Sveriges unga nekas fortfarande inflytande över framtidsbeslut både i FN:s klimatförhandlingar och på hemmaplan.

Opinionsundersökningar visar att unga är mer politiskt intresserade idag än vad tidigare generationer var vid samma tidpunkt i livet. Samtidigt visar siffror från Ungdomsstyrelsen att endast 13 procent av Sveriges unga känner att de har stort eller ganska stort inflytande över politiska beslut, och enligt en forskningsstudie från TCO har mindre än en av fyra ungdomar en positiv framtidstro.

Grön Ungdom inser vikten av ungdomsinflytande i klimatpolitiken. Unga ska ha inflytande för att det är deras rättighet, men också för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar är en värdefull resurs vid beslutsfattande. Införandet av en svensk ungdomsdelegat till klimatförhandlingarna, i kombination med resurser för informationsspridning om FN-processen bland Sveriges unga, skulle understryka betydelsen av att låta den unga generationen bli aktivt involverad i politiska beslut.

Jag kandiderar till språkrör för Grön Ungdom för att tillsammans med våra medlemmar göra år 2013 till året för samarbete i klimatfrågan. Vi unga har stor betydelse i inte bara framtidens utan även dagens klimatarbete. Det är hög tid att även Sveriges beslutsfattare inser detta.

Kitty Ehn, språkrörskandidat Grön Ungdom och ungdomsrepresentant på FN:s två senaste klimattoppmöten

Sveriges avgift till EU sänks

-461x1241
DEBATT. EU:s budget minskar, Sveriges EU avgift sänks och budgeten moderniseras. Tre viktiga saker som Sverige drivit i förhandlingarna om EUs långtidsbudget har idag rotts iland. Sveriges avgift till EU sänks! Det skriver Désirée Pethrus (KD) på TV4 Politikerbloggen.

Det är bara att gratulera Sverige och regeringen för ett väl genomfört förhandlingsarbete inför dagens överenskommelse med de övriga 26 stats -och regeringscheferna om EU:s långtidsbudget (MFF:en , Multiannual Financial Framework 2014-2020.) EU:s budget minskar, Sveriges EU avgift sänks och budgeten moderniseras. Tre viktiga saker som Sverige drivit i förhandlingarna om EUs långtidsbudget har idag rotts iland.

EU s långtidsbudget minskar jämfört med innevarande period. Det är första gången det händer sedan Sverige gick med i Europeiska unionen. Den totala budgeten för perioden blir 960 miljarder kronor vilket motsvarar ca 1 procent av EU:s BNI.

Budgeten innebär en sänkt avgift för Sverige. Jämfört med det vi betalar 2012 på 32,5 miljarder kommer vi framöver att betala 32 miljarder kronor per år. I det förslag som låg inför dagens förhandling skulle Sverige betala 36 miljarder kronor. Därför är det är en stor framgång för regeringen med minskningen, som innebär att skattebetalarna inte behöver betala mer för sitt EU medlemskap än idag, utan istället mindre.

Den omdiskuterade rabatten som har tre komponenter har vi också lyckats återta till större delen, jämfört ursprungsförslaget. Istället för 142 miljoner kronor får vi sammanlagt rabatter på EU avgiften avseende 2,8 miljarder kronor.

Vi åstadkommer en ökad modernisering av budgeten genom att minska det omdebatterade jordbruksstödet med 10 procent och ökar istället medlen till forskning, utveckling och infrastruktur med 40 procent. Något som vi kristdemokrater välkomnar.

När det gäller de återflöden av avgiften som kommer från EU budgeten i olika typer av regionalstöd, så minskar det, men vi får mer än många andra jämförbara utvecklade länder vilket kommer väl till pass för våra glesbygdsområden i Norra Sverige.

Det har inneburit ett givande och tagande. Alla vill hålla nere den egna avgiften, men många vill å andra sidan ha ut mycket tillbaka av den budget som läggs.

Jämfört med det förslag som tidigare presenterades under hösten så innebär nuvarande förslag från Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy väsentliga förbättringar för Sverige, vad gäller avgiftens storlek.

Att långtidsbudgetens storlek minskar i förhållande till tidigare förslag, och i jämfört med idag, är mycket glädjande. Sveriges regering har gjort ett bra jobb när man har drivit linjen att hålla nere storleken på EU budgeten. Även om det naturligtvis finns många angelägna områden att satsa på, så ska budgeten främst syfta till att EU -ländernas egna ekonomier utvecklas, hellre än att stärka olika stödformer via EU budgeten. Sverige får ett återflöde av medel via regionalstöd, vilket vi naturligtvis ska använda på ett sätt så det utvecklar Sverige.

En nyhet i denna budgetprocess är att Europaparlamentet har fått medbeslutanderätt i enlighet med Lissabonfördraget. Nu återstår att se hur de kommer att agera. Vi hoppas naturligtvis att de kommer att medverka på ett konstruktivt sätt.

Men viktigast är nu att EU – ledarna visat att man kan enas för en stark budget som ska stärka unionens konkurrenskraft. Det är helheten som är viktig, och att tydligt ange vad vi ska åstadkomma med EU budgeten. Vi kristdemokrater tycker det är viktigt att visa solidaritet med svagare länder, och lyfta dem ur krisen. Det gynnar oss alla. Men framförallt är det viktigt att budgeten stimulerar en väl fungerande inre marknad för jobb och utveckling och stärkande av EU som en världsledande marknad att räkna med även i framtiden. Det om något gynnar Sverige, som exportberoende land.

Désirée Pethrus
Riksdagsledamot (KD)
Ledamot av EU nämnden och EU-politisk talesperson

Vi kräver att mäns våld mot kvinnor prioriteras


DEBATT. Mäns våld mot kvinnor är ett av vår tids största samhällsproblem. Politiker och makthavare gömmer sig bakom tomma ord om den svenska jämställdheten samtidigt som verkligheten ser helt annorlunda ut. Det skriver Stefan Lindborg, förbundsordförande Ung Vänster och Felicia Ohly, ordförande Ung Vänsters feministiska utskott.

Onsdagens program från Uppdrag granskning visar på hatet och hoten som många kvinnor i offentligheten möter. I programmet intervjuas kvinnor som tvingas stå ut med förlöjligande, kränkningar och rena dödshot, bara på grund av sitt kön. Programmet visar med smärtsamt tydlighet att det fortfarande provocerar att kvinnor uttrycker sig och tar plats. I kvinnornas upplevelser blottas könsmaktordningens allra mörkaste sidor. Debatten om näthatet handlar i grund och botten om ett utbrett hat mot kvinnor som finns på betydligt fler arenor.

För många kvinnor och tjejer är våld och hot om våld vardag. Varannan kvinna har någon gång varit utsatt för våld av en man och en tredjedel av alla tjejer har under de senaste tre månaderna blivit utsatta för kränkande behandling. Det är samma struktur som ligger till grund för att kvinnor hotas på nätet som också tvingar tjejer ta omvägar i skolkorridoren för att slippa kommentarer om sitt utseende. Hoten om våld skapar en vardagsrädsla som begränsar livet för halva befolkningen.

Det får vara nog med tomma ord från politiker och makthavare, vi förväntar oss att regeringen på riktigt agerar mot mäns våld mot kvinnor. Vi kräver att regeringen tillsätter en utredning om hur mäns näthat kan bekämpas, men samtidigt räcker det inte att bara konstatera läget. Samhället måste agera.

Ska vi kunna förstå det hat och de hot som sker på nätet gäller det att vi pratar om vad det faktiskt är. Ett dödshot är likafullt ett dödshot även om det sker via mail eller sociala medier. Samtidigt blir många kvinnor som anmäler hot inte tagna på allvar av polisen och rättsväsendet. Många utredningar läggs snabbt ned i brist på bevis. Vi kräver att mäns våld mot kvinnor prioriteras och att samtliga instanser inom rättsväsendet får obligatorisk utbildning i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. De tjej- och kvinnojourer som idag gör ett ovärderligt jobb kring frågor som rör mäns våld mot kvinnor ska få större möjligheter att arbeta förebyggande och med stöd och hjälp till de som utsatts. Då krävs att stat, landsting och kommuner tar ett större ansvar för att långsiktigt finansiera tjej- och kvinnojourernas arbete.

De män och killar som skriver hatkommentarer på internet agerar inte i ett vakuum. Genom att låta sexistiska och rasistiska kommentarer passera runt fikabordet eller i omklädningsrummet legitimeras även hoten och våldet. Den som inte säger ifrån när kompisen drar våldtäktsskämt eller uttrycker sexistiska åsikter är medskyldig. Det är en unken manslojalitet som måste brytas.

Likaväl behövs platser där tjejer och kvinnor kan diskutera mäns våld mot kvinnor och hitta strategier mot trakasserierna. Feministiskt självförsvar är ett svar på det sexualiserade våldet och ger verktyg för att hantera den vardagsrädsla som kvinnor bär på. Genom självförsvaret kan kvinnor och tjejer bygga verktyg för systerskap och för att hantera våldet. Ung Vänster kräver att feministiskt självförsvar inkluderas i grundskolans obligatoriska undervisning samt som en valbar kurs på gymnasiet. Frågor om sexualiserat våld, jämställdhet, makt och kön måste ges mer utrymme i skolan i stort.

Mäns våld mot kvinnor är ett av vår tids största samhällsproblem. Politiker och makthavare gömmer sig bakom tomma ord om den svenska jämställdheten samtidigt som verkligheten ser helt annorlunda ut. Det är nog med undanflykter, det är dags att agera mot mäns våld mot kvinnor oavsett om det sker på gatan, hemma i vardagsrummet eller på nätet.

Stefan Lindborg, förbundsordförande Ung Vänster
Felicia Ohly, ordförande Ung Vänsters feministiska utskott

Foto: Ung Vänster

Vår generation måste ges chansen


DEBATT.
Dagens skola är ohållbar. Lärare vacklar under den administrativa bördan och sliter för att deras elever ska uppnå önskade betyg. Det spelar ingen roll om kunskapen försvinner så fort provet är avklarat, det viktigaste är att klara själva provet. Det skriver språkrörskandidaten Julia Finnsiö (MP) på TV4 Politikerbloggen.

Vår generation måste ges chansen

”Kravallerna som började på grund av Instagramkontot fortsätter utanför ett nytt gymnasium, och det fortsätter av andra skäl också, på grund av någon frustration som vi inte har ord för.
Någonting måste ändras eller hända. Vår generation kommer flippa ur.”

Så skrev Alice Bratthammar och Amanda Ivanović på Aftonbladet Kultur den 25 januari i år. Texten handlar om det så kallade Instagramupploppet, som de sett och beskriver inifrån.
Texten hyllas av vissa, men kritiseras av andra. En moderat riksdagsledamot skriver om Bratthammar och Ivanović på sin blogg, med rubriken ”Klipp dig och skaffa dig ett jobb”. Han menar att de har fått fel uppfattning om verkligheten. Han menar att de inte har det så svårt ändå. Han menar att om de bara tar sig i kragen och slutar skolka så kommer allting att ordna sig.

Det är häpnadsväckande att en svensk riksdagsledamot står för den här människosynen. Vi kan inte ta ifrån människor deras känslor och upplevelser. Vi behöver inte heller acceptera deras känslor som sanningar. Men vi måste ta den oro som unga människor känner inför framtiden på allvar.

Ungdomsarbetslösheten är utbredd och många kommer ha svårt att få ett jobb, både efter gymnasiet eller högre utbildning. Skolan är enbart ett institut för att sätta en siffra på ett papper, inte för livslångt lärande och utveckling. Vi unga blir inte erbjudna att delta i demokratin, utan blir reducerade till tysta åskådare medan politikerna gärna pratar om oss – aldrig med oss.

Det finns en uppfattning om att unga är kroniskt ointresserade av politik och demokrati. Min upplevelse är snarare den motsatta. Två av mina tidigare jobb har bestått till största del av att vara ute i skolor och prata med ungdomar – dels som utbildare för en organisation som jobbar med normkritik och dels som kampanjarbetare på heltid i valrörelsen. När jag är ute i skolor och pratar med ungdomar upplever jag sällan ett ointresse för politik. De elever jag träffar visar sig ofta vara väldigt engagerade – när de faktiskt involveras i en diskussion.
Demokratin är viktigare idag än någonsin, men demokrati är heller ingen självklarhet. Den kräver att man erbjuds olika perspektiv och kunskap. Från den kunskapen får man dra egna slutsatser och komma fram till i princip vad som helst inom det demokratiska samhällets ramar, men det viktiga är att alla erbjuds den kunskapen. Alla måste kunna delta i demokratin på lika villkor. För att unga människor ska ha både kapaciteten och kunskapen att delta i samhället är det därför otroligt viktigt att vi har en fungerande skola.

Dagens skola är ohållbar. Lärare vacklar under den administrativa bördan och sliter för att deras elever ska uppnå önskade betyg. Det spelar ingen roll om kunskapen försvinner så fort provet är avklarat, det viktigaste är att klara själva provet. Eleverna möter en standardiserad undervisning där klasserna ofta är så stora att man inte får chans att få enskild hjälp från läraren. För de som har det svårare i vissa ämnen kan det dröja fram tills man får en varning om underkänt betyg tills något händer.

Elever måste få inflytande över sin egen skolgång. Ett samspel mellan elever och lärare är nödvändigt för att skolgången ska bli givande och ge resultat. Dels för att engagemanget och intresset för undervisningen ökar från elevernas sida, vilket underlättar för läraren, men även för att eleverna ska få uppleva demokrati på en grundläggande nivå.

Endast genom att ungdomar får möjlighet att själva delta i sin egen utveckling, att de får en plats i demokratin, endast då kan dagens ungdomar få hopp för framtiden. Jag kandiderar till språkrör för Grön Ungdom för att jag vill ha en demokrati där alla kan delta på lika villkor och där ungas röster blir hörda. Vi måste prata mer politik, både inom vår egen organisation men i förlängning också med andra ungdomar. Grön Ungdom som organisation har ett stort valrörelseår framför sig. Till 2014 ser jag framför mig hur alla medlemmar som vill ska kunna känna sig säkra nog att gå ut i skolor och prata politik. Så bidrar vi till demokratin – tillsammans.