REPLIK: “Piratpartiet lovar att utreda skymfningar internt”

piratpartietsvar2

Foto: Privat/Montage: Politikerbloggen.se

SVARAR. Piratpartiets Mika Sjöman lovar nu riksdagsledamoten Hans Wallmark att utreda vilka piratpartister som utsatt honom för “skymfningar”. Läs hela den upprörda skriftväxlingen här!

Jag försöker fortfarande förstå varför Hans Wallmark skriver om Piratpartiets medlemsökning,

Uppenbart är att några medborgare efteråt tagit kontakt med Hans i arga toner, och jag kan bara säga att det är något som vi i Piratpartiet fördömmer. Man skall visa respekt för sina motdebattörer.
Vi kommer nog inte hålla några kurser i vett och ettikett i Piratpartiet framöver, utan hoppas på att den interna dialogen i partiet och att deras föräldrar lärt dem tillräckligt med vett och ettikett.

Men så till MUF, som Hans Wallmark beskriver ha fått en så otroligt fin utbildning om vett och ettiket. Något som säkert stämmer för de flesta MUF-medlemmar – jag har en stor respekt för dem och deras tuffa försvar för precis samma frågor som Piratpartiet driver. I linje emot sitt Moderata moderparti.

Men – Wallmarks försvar kunde knappt kommit vid en svagare punkt i MUF ´s historia.

I slutet av november blev nämligen jämtlands MUF-ordförande först satt i fyllecell, sedan anmäld för misshandel av en kvinnlig kollega på stämman efter en riktig röjarkväll. Självklart blev han utesluten och han försvarar inte sitt beteende, men han berättar i intervjuer i tidingar senare just om den interna spritkulturen som ett vitt problem inom leden. Därefter har nu deras alkoholpolicy som moderaten Hans Wallmark nämner blivit strängare. Helt rätt av Hans.
Mina påståenden var däremot uppenbart inte någon fiktion, utan något som det rapporterats flitigt om i media. Ny alkoholpolicy eller inte i MUF.

Jag läste min gamla artikel och tyckte definitit inte den var så hätsk som Wallmark vill få det till. Eller är det bara klassisk svartmålning av ett nytt parti? Jag erkände i den att vi säkert behövde utveckla vidare ännu fler spärrar i systemet för att få bort diverse få existerande Josef Stalins som vi rensar bort dagligen, men det problemet har alla på internet.
En efter en gick jag igenom olika punkter och korrekterade Wallmark för direkt felaktiga påståenden av teknisk karraktär. Något som ledde till att Wallmark drog slutsatser som tagna från Alice i underlandet.
Tvärtom försökte jag i längsta mån undvika från att skriva rent ut att jag ansåg att han var tekniskt inkompetent som inte förstod den haltande jämförelsen mellan ett online medlemssystem och massmail som han fått i sin epostlåda vid tidigare tillfälle. En poäng som ännu inte riktigt verkar ha landat.

Vad jag ännu inte fått reda på är om någon piratpartist hört av sig till honom med skymfningar. I så fall vill vi gärna veta det och utreda det internt. Vad som framkommer av Hans Wallmark är att det är någon medborgare som tagit kontakt med honom i arga toner – och inte mer.

Det är också rätt konstiga toner just medlemsdiskussionerna går i – oavset hur man räknar dem. De flesta i partier blir aldrig mer än pappersbärare, och det är alltid en minoritet i alla partier som verkligen är aktiva. Hos oss kan vi räkna att över 10.000 av våra 36.500+ medlemmar ytterligare har registrerat sig som aktivister, det vill säga medlemmar som vill vara med och verkligen jobba ute på fälltet.
Frågan hamnar ändå slutligen på medborgarna, hur många av dem som moderaterna eller piratpartiet får röster av. Vi använder ju knappast antalet medlemmar som en röstmagnet, utan det är så klart våra frågor som vi och våra medlemmar brinner för.

Om något så är väl just Hans Wallmarks två artiklar på Politikerbloggen om vår låga medlemströskel och slutsatser att våra medlemmar inte är “riktiga” ett fokus långt bort ifrån vad han brinner för. Definitivt något som liknar svartmålning om något.

MIKA SJÖMAN
Piratpartiet

REPLIK: “Genomgående hätskt tonläge från pirathåll”

wallmarkreplik

Foto: Scanpix/Montage: Politikerbloggen.se

REPLIK. Debatten om Piratpartiet går vidare. Riksdagsledamoten Hans Wallmark (m) skriver i dag en replik på Politikerbloggen, apropå piratpartisten Mika Sjömans tidigare inlägg.

För någon dag sedan skrev jag på Politikerbloggen om Piratpartiet och uppgifterna om stark medlemstillströmning. Det hävdades att genom många som anslöt sig passerades nu snabbt andra partier i storlek. För egen del ansåg jag att det hela nog kunde tas med en nypa salt.

Det finns anledning att förundras över kommentarerna på både Politikerbloggen som på andra håll inklusive e-post direkt skickad till mig. Tonläget är genomgående hätskt. Det finns en medveten vilja att misstolka och gärna vara grovt personlig. Genom åren har jag debatterat både med politiska meningsmotståndare som socialdemokrater och personer långt ut på flankerna, mycket sällan träffar jag dock på den attityd som nu uppvisas från ”pirathåll”. Jag tänker ändå undvika den retoriska planhalva som man håller till på.

Bland annat har jag fått veta att det finns medlemmar av kött och blod. Det har alls inte betvivlats! Jag skrev till och med i mitt förra inlägg: ”Naturligtvis skall det på inget sätt förringas att Piratpartiet har fått sympatisörer och visats intresse.”

Däremot tillåter jag mig ändå ifrågasätta att det går att räkna de 36 362 medlemmar som Piratpartiet nu uppger sig ha på samma sätt som kristdemokraternas betalande och registrerade 22 919 eller centerns 43 211.

Mika Sjöman från Piratpartiet har på Politikerbloggen kastat ut påståenden om fyllevärvningsfester i Göteborg och hur han själv varit ickebetalande medlem hos socialdemokraterna. Ja, S får tala för sig själv. När det gäller MUF kan jag bara konstatera att styrelsen tagit fram rätt tydliga riktlinjer. I ett uppdaterat dokument från 2008 konstateras: ”Alkohol får inte under några omständigheter erbjudas i samband med medlemsvärvning. Medlemskap får heller ej inlösas i samband med inträde på aktivitet där alkohol förekommer.”

Visst kan säkert misstag begås och avsteg göras. Men för egen del tycker jag att denna policy från MUF är väldigt tydlig. Och Mika Sjöman hävdar att ingen talat med Piratpartiet om deras metoder samtidigt som han själv verkar föga uppdaterad vad som gäller för det politiska ungdomsförbund han raljerar emot. Just den uppfattning han ger tillkänna stöter jag på ibland och det är oförskämt mot de många unga pålästa aktiva som finns. De senaste veckorna har jag besökt en mängd orter och M-föreningar landet runt. På de flesta håll finns ett gäng duktiga och engagerade muffare. Med den struktur och organisation som finns erbjuds också utbildning tillsammans med många kontakter. Och vid sådana kurser lär man sig rentav ibland hur det är att uppträda och agera i politiska sammanhang. Det är onekligen en tillgång dessa medlemmar får med sig både ut i ett kommande yrkesliv som ifall de visar intresse för att fortsatt verka partipolitiskt.

HANS WALLMARK
Riksdagsledamot (m), kandidat till europaparlamentet

DEBATT: “Moderaterna ökända för fyllevärvningsfester”

piratpartietsvar

Foto: Scanpix/Patric Müller

DEBATT. Politikerbloggen publicerade tidigare i dag en debattartikel om Piratpartiet av moderaten Hans Wallmark. Nu svarar Piratpartiets Mika Sjöman.

Som första argument framför han att M, S och FP faktiskt har medlemsavgifter. Som tidigare socialdemokrat kan jag berätta min egen historia om hur svårt det var. Mina vänner introducerade mig till S-studenter, och när jag själv senare tog beslutet att gå med fick jag berättat för mig att jag redan var inskriven i både socialdemokraterna och S-studenter. Inte en krona betald. Många är de ungdomsförbund som under senaste åren fått gå till skampålen för att de blåst upp sina medlemssiffror därför att varje registerad medlem betytt extra klirr i kassan från Ungdomsstyrelsen. Själv fick jag inte ens en bekräftelse på att jag gått ut ur sossarna/S-studenter fast jag bad om det i ett email.

Moderaterna som Hans Wallmark tillhör har inte precis ett bättre track record. Ökända i min hemstad Göteborg och runt om i Sverige för att använda lyxiga fyllevärvningsfester har Moderata ungdomsförbundet gjort sig kända för högst tvivelaktiga värvningskampanjer. Man kan ju fråga sig vad medlemsavgiften faktiskt betalade? Inträdet till förbundet eller inträdet till spritflaskorna? Klart är att siffror skall tas med en nypa salt som Hans Wallmark själv säger.

Allvarligast av allt är att partierna runt om i Sverige ger sig själva ensamrätt att springa in och ut ur gymnasieklassrum och presentera sin politik, just därför att de kan. Och så klart – att stänga ute Sverigedemokrater. Offren blir dock större, varken vi eller Feministiskt initiativ eller anra får presentera oss. Man kan kalla det konsten att ge sig själv otillbörliga fördelar alternativt valfusk beroende på hur konspiratoriskt lagd man är.

Men – mäta engagemang – det kan faktiskt vi pirater. När våra medlemmar registrerar sig, får de frågan hur mycket de vill engagera sig. Nästan hälften av våra nya medlemmar skriver också in sig som aktivister som vill arbeta med opinionsbildning och valarbete. Med bara 6000 medlemmar förra valet kunde vi täcka in nästan alla Sveriges valbås med valsedlar. I år kommer vi ha hundra procents täckning.

Nästa argument var så klart Hans Wallmarks epost ravaljer vid FRA upproret där 30-40% av epostadresserna inte existerade. Till skillnad från epost – så har vi pirater faktiskt system för sådant. Uppenbart är vi inte tekniska analfabeter som inte testar om epostadressen är ogilltig, utan ogiltiga epostadresser som studsar tillbaka visas för vår funktionärsgrupp. Några få Joseph Stalins har vi faktiskt, men då både valkretsledare och distriktsledare går igenom alla nya medlemmar som epostas ut till dem åker de mycket få sådana ganska snabbt ut. De mycket få tveksamma som dyker upp tar vi kontakt med och är de ogilltiga raderar vi dem. Utöver detta har vi en funktionärsgrupp på runt 20 personer som också arbetar med att gå igenom medlemsregistret. Dubletter av epostadresser kan vi inte ta bort, och det gör ni nog inte ni moderater heller. Anledningen är enkel – familjer delar ofta på en epostadress. Men det krävs ju att man har lite vana av att bygga hemsidor för att vara van vid just det problemet.

Ett internetuppror i epostform är lite annourlunda jämfört med ett uppbyggt medlemssystem som har diverse kontroller. Pröva t.ex. att skriva in “testmannen” som namn – systemet flaggar direkt. Men så klart, vi kan alltid bli bättre. Faktum är att piratpartiets kvot av medlemmar som vill aktivera sig är högre än någonsin. Vårt interna system Pirateweb är mycket mer avancerat än det publika piratpartiet.se/storlek/. Vi pirater är rätt galna i just data och vi har några av sveriges bästa IT-personer som tar fram det.

Det Hans Wallmark som moderat riksdagsledamot borde ha gjort är att först fråga oss hur vi arbetar, och sedan möjligen gå ut publikt. Men en stor del av debattartikeln av Wallmark bygger snarare på jämförelser tagna ur hans fantasi. Vem vet – kanske också han skrev artikeln på grund av rädslan att statsminister Fredrik Reinfeldts vallöfte 2006 att inte jaga en ungdomsgeneration nu visat sig vara en ren lögn vilket nu mobiliserar precis samma generation. Låt oss alla hoppas på ett högt deltagande bland ungdomar i uppkommande val. Ett val där sakfrågor i EU för en gångs skull verkligen har fångat intresset av en hel generation.

MIKA SJÖMAN
Piratpartiet

DEBATT: “Svårt mäta graden av engagemang hos Piratpartiet”

hanswallmark

Foto: Scanpix

DEBATT. Piratpartiet jämför sig med riksdagspartierna när medlemmarna ska räknas. Det har fått riksdagsledamoten Hans Wallmark (m) att reagera. Han skriver i en debattartikel på Politikerbloggen om den “haltande jämförelsen”.

Piratpartiet uppges de senaste dagarna ha fått mängder av nya medlemmar. Det finns dem som hoppas på det kommande Europavalet. Det har utropats att man nu till och med skulle vara större än folkpartiet.

Jämförelsen haltar. Det finns väsentliga skillnader mellan att bli medlem hos S, M eller FP jämfört med Piratpartiet. Noll kronor i avgift och en registrering på nätet är de kriterier som skall vara uppfyllda. Även om det hos de andra går bra att ansluta sig via nätet brukar det dock krävas dels att man betalar en slant och dels att man faktiskt existerar. För att gå med i moderaterna kostar det 100 kronor första året (pengarna går direkt till den förening man ansluter sig till) och sedan betydligt mer därefter med uppåt 270 till 300 kronor om året (och då delas pengarna mellan de olika nivåerna partiförening, länsförbund och riksorganisation).

Även om Piratpartiet hävdar att det kontinuerligt gallras bland de anslutande medlemmarna påstår andra att vem som helst kan fylla i vilka uppgifter som helst. Och är det inte förenat med några andra förpliktelser än ett par knapptryck är det svårt att mäta graden av engagemang och intresse.

Den som gått med i ett parti med medlemsavgift kan ju också gå ur detsamma genom att sluta betala. Då noteras även detta. Och i de flesta kommuner sker verksamhet, utöver kontakter via nätet, också genom politiska sammankomster och gruppmöten. Nya och gamla medlemmar har möjlighet att träffa varandra och utbyta idéer och tankar. Interaktivt så det förslår!

Naturligtvis skall det på inget sätt förringas att Piratpartiet har fått sympatisörer och visats intresse. För egen del vill jag dock ta en del av uppgifterna med en stor nya salt. Och jag gör det baserat på egna erfarenheter. I samband med behandlingen av FRA för ungefär ett år sedan gjorde en kvällstidningen det möjligt att enkelt sända e-post till en massa riksdagsledamöter. Det var opinionsbildning.

Under några dagar rasslade det ordentligt till i korgen för inkommande e-post. Det blev nog bortåt 35 000. Och detta hävdades visa på ett stort folkligt engagemang, ungefär på samma sätt som Piratpartiet nu påstår sig få många medlemmar. För egen del försökte jag besvara en del av mailen. Jag hade ambitionen att höra av mig till alla, men det blev i alla fall runt 4000. Och då upptäckte jag ett par intressanta saker:

30-40 procent av adresserna fanns helt enkelt inte. Man hade uppgett fel eller falskt.
10-15 procent bestod av e-post från samma adress som skickat mer än ett mail.
5 procent var hälsningar från bland andra Josef Stalin, Bill Clinton och Fredrik Reinfeldt.

Rätt fort kokade rätt mycket ned till något väsentligen mindre. Visst, det fanns många som reagerade och agerade men kanske inte fullt så många som hävdats.

Det intressant är att riksdagen råkat ut för en annan liknande, mindre medialt uppmärksammad, kampanj. I samband med behandlingen av äktenskapsförslaget så har det nog inkommit bortåt 1600 till 1700 e-brev. Jag tror i inget fall med falsk adress och få gånger med fler än ett mail från varje avsändare. Jag har nämligen också försökt besvara dem alla. Och en annan intressant detalj är att medan det första utskickat nog hade en klar övervikt av personer från storstäderna kom synpunkter i det senare ärendet från bokstavligen talat hela landet.

Inför Europavalet kan det därför finnas anledning att fundera kring detta med representativitet. Både ifråga om medlemstillströmning till partier som insikten om att både centrum och periferi ska ges politisk röst!

HANS WALLMARK
Riksdagsledamot (m)
Kandidat till Europaparlamentet